Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Verkligheten bågnar och ger vika när samtidens krav hinner ikapp tankesmedjan Det svarta fåret

Från 2021
Fem skådespelare sitter bakom ett långt mötesbord i ett sjabbigt kontor.
Bildtext Tankesmedjan Det svarta fåret hade sina glansdagar för trettio år sedan. Pjäsen av Fabian Silén med samma namn är en vindlande men träffsäker satir om hur gamla strukturer ställs inför nya krav.
Bild: Raisa Kilpeläinen

Det svarta fåret följer en anrik tankesmedja i dess väg ner för ruinens brant. Föreställningen är trots en ojämn handling en träffsäker och absurd tidsskildring, samt en visuellt kraftfull helhet med laddade tidsmarkörer.

När tornen faller i New York den 11 september 2001 sitter den tonåriga Bella (Eeva Putro) som klistrad vid skärmen, men inte för att se de chockerande filmsnuttarna som nyhetsmedierna kablar ut i världen.

Hon vill se på Ulf (Paul Olin) och Edgar (Paul Holländer) som ger sina frispråkiga kommentarer på världsläget. De är ledarduon för Det svarta fåret, en tankesmedja i Finland grundad till minnet av Olof Palme.

Den driftiga och smarta Bella blir helt betagen i tankesmedjan och ger sig iväg från sitt töntiga sverigefinska hem för att ta sin plats bland sina nya idoler.

Det är väl oundvikligt att Det svarta fårets sjabbiga verklighet inte kan leva upp till Bellas skyhöga förväntningar.

En ung man i studentmössa ser jättearg ut.
Bildtext Ja för fan! Det är skådespelare som Slacker-Ove (Willehard Korander) tänker bli när han blir stor!
Bild: Raisa Kilpeläinen

Korruption och förfall

I centrum för Fabian Siléns pjäs Det svarta fåret står en tankesmedja som levt sina glansdagar på nittiotalet men som numera befinner sig vid ruinens brant. Eller snarare ett stycke nedanför den, i fritt fall.

Edgar är svårt nedsupen. Ulf går ner sig i sina egna sjaskiga synder och bär på ett växande raseri över att han inte blir respekterad som författare utan blir ifrågasatt och utmanad av medlemmarna på skrivkursen med Monika Fagerholm.

Ulfs son Slacker-Ove (Willehard Korander) lyfter lön på tankesmedjan medan han väntar på sitt genombrott som skådespelare.

Förändringsledaren Lowe (Edith Holmström) försöker med växande desperation skapa någon ordning i denna slaskhink av korruption och förfall.

En ung kvinna i blonda hästsvansar.
Bildtext Bella (Eeva Putro) blir helt betagen i tankesmedjans ledarduo. Men den sjabbiga verkligheten lever inte upp till hennes höga förväntningar.
Bild: Raisa Kilpeläinen

Högstatusmännens panik och vrede

Det svarta fåret i regi av David Sandqvist är en ojämn skapelse.

Den är en visuellt kraftfull helhet som skapar en spänningsfylld samtidskänsla med känslomässigt laddade tidsmarkörer.

Bella ser tornen falla, Edgar har egna (suddiga) minnesbilder från natten då Olof Palme mördades, nattklubben spelar Avicii. På ett insiktsfullt vis byggs nutiden upp som platsen där epokerna med sina egna sår och ideal möts i en frontalkrock.

Kollisionen förkroppsligas av Edgar och Ulf, som trots att de är ett romantiskt par framstår som självgoda högstatusmän av den gamla skolan.

Med panik och vrede upptäcker de att omgivningen börjar ställa krav och hålla dem ansvariga – ekonomiskt, känslomässigt. De är gruvligt illa rustade för denna nya ordning.

Pjäsens övergripande handlingsspår känns däremot svajiga och något påklistrade.

Bellas väg från inspiration till nervsammanbrott berättas inte på ett övertygande vis och historien bygger inte upp till någon tillfredsställande konflikt mellan grundarna och smedjans unga tillskott.

Berättelsen om Edgars till synes slumpartade möten med en gåtfull yngling (Aksinja Lommi) medan han släntrar omkring i sina spritångor känns också något oengagerad.

Deltagarna i en skrivargrupp samlas kring ledaren, en dam i svart tröja som sitter i en fåtölj.
Bildtext Skrivkurs med Monika Fagerholm är en slitsam upplevelse för Ulf, den aspirerande författaren.
Bild: Raisa Kilpeläinen

Men pjäsens starkaste stunder kommer då den lösgör sig från värvet att berätta historian om tankesmedjans nedgång och fall.

Föreställningen lättar och blir en Roy Andersson-aktig kavalkad av lösryckta scener som binds samman av temat snarare än handlingen.

En astronaut vandrar in på restaurangen där Edgar och Ulf äter en romantisk middag.

Den blyga Ove kämpar på studentkaffet med att berätta för släkten vad han vill bli när han blir stor.

Ulf sitter på skrivarkurs med Monika Fagerholm (spelad av Edith Holmström) och vrider sig i spasmer av raseri.

Fantasier läcker över i en väldigt igenkännbar finlandssvensk verklighet och skapar en associativ helhet som blir träffsäker satir med en helgjuten känslomässig klangbotten.

Sirius teatern och Teater Mestola: Det svarta fåret. Av Fabian Silén. Regi: David Sandqvist. På scenen: Paul Holländer, Edith Holmström, Willehard Korander, Paul Olin, Eeva Putro och Aksinja Lommi. Scenografi och kostym: Raisa Kilpeläinen. Ljus- och videodesign: Tuomas Honkanen. Ljuddesign och musik: Niklas Nybom.

Diskussion om artikeln